Efter att ha sett Davids lista över filmer till den första inlämningsuppgiften var valet enkelt, det blev såklart klassikern Moderna tider med Charlie Chaplin. De som känner mig vet att jag älskar att titta på film, speciellt ”gamla klassiker”. Bara att sätta sig till rätta i soffan och njuta av filmen, skillnaden var att jag nu var tvungen att analysera filmen. Samtidigt gör det att man ser saker och ting på ett helt nytt sätt och det kan leda till intressanta tankegångar.
Filmen Moderna tider är inspelad i mitten på 30-talet och räknas som en av de sista stumfilmerna som spelades in, fastän Chaplin sjunger i en scen och det förekommer annat ljud också. Huvudrollen spelas av Charlie Chaplin, som gjorde oerhört mycket kring filmen t.ex. producerade, regisserade och skrev manus. Den kvinnliga huvudrollen spelas av hans fru Paulette Goddard. Moderna tider handlar om en fabriksarbetare och hans vedermödor under 30-talet i USA.
Filmen börjar med att han blir galen på jobbet och hamnar på sinnessjukhus. När han sedan kommer ut hamnar han i fängelset pga. ett missförstånd, polisen tror att han är ledare för en grupp kommunister som demonstrerar.
Samtidigt får publiken följa en flicka som måste stjäla för att överleva, pga. att fadern har förlorat sitt arbete. Hon rymmer från socialarbetarna när fadern har dött och stöter då bokstavligen på Chaplins fabriksarbetare. Fabriksarbetaren provar sedan på flera arbeten, bland annat sjungande servitör. Han lyckas aldrig behålla något arbete, men flickan och han håller ihop. Filmen slutar med att de vandrar iväg tillsammans.
Under filmens gång dyker flera olika varianter av management upp. Fabriksarbetaren utsätts för alla dessa sorter, men han själv utövar inget management.
I öppningscenen får åskådaren se en massa får som trängs, med ett svart får mitt i mängden. Sedan hoppar filmen över till att visa fabriksarbetare som trängs på väg till arbetet. Det Chaplin vill ha sagt med denna jämförelse är att huvudrollen, fabriksarbetaren, är som det svarta fåret och det går inte att placera in honom i ett fack precis som alla andra. Även om Chaplin kallar sin roll i Moderna tider för fabriksarbetaren spelar han samma roll, ”the Little Tramp”, som i tidigare filmer. Rollen är en individ som spårar ut om inte arbete och management anpassas efter honom. Det blir tydligt i fabriksscenen när han blir helt galen av att stå och göra samma arbetsuppgift hela tiden. Arbetsuppgiften går ut på att stå vid ett löpande band och skruvar på några muttrar hela dagen. Enformigheten i arbetet leder till att han inte kan sluta skruva på saker fastän han har rast och det hela slutar med att han hamnar på sinnessjukhus. Det management som utövas på fabriken är att chefen med hjälp av kameror kontrollerar vad som händer i fabriken. Det finns till och med kameror inne på toaletten. Detta är något som kan jämföras med dagens samhälle där övervakning av olika slag blir allt vanligare och vanligare.
Ett annat sätt att kontrollera arbetarna är att det finns en stämpelklocka i fabriken, för att kontrollera den tid som fabriksarbetarna arbetar. I ett försök från ledningen att öka effektiviteten hos arbetarna testas en matningsmaskin. Den ska se till att arbetarna kan fortsätta arbeta på sin lunchrast och därigenom spara pengar åt ledningen. De managementmetoder som används i fabriken får anses vara totalt misslyckade, då de inte lyckas med att få fabriksarbetaren att göra sitt arbete. De slutar snarare i totalt kaos, då fabriksarbetaren, men även matningsmaskinen, löper amok när ledningen försöker leda och styra arbetet i fabriken.
Ett annat slags management som används i filmen skulle kunna kallas familjemanagement. Det är när flickan som fabriksarbetaren träffar på i filmen försöker påverka hans liv till det bättre. Det gör hon bland annat genom att ordna flera olika arbeten till honom, t.ex. nattvakt på ett varuhus. Hon ser även till att de får en bostad och mat på bordet. Den typen av management som hon utövar skulle kunna vara otroligt lyckat, om det inte var för att fabriksarbetaren på något sätt i varje situation lyckas strula till det och allt misslyckas.
Det publiken måste ha kännedom om innan den ser filmen för att uppskatta och förstå den är hur samhället fungerade i början av 1900-talet, det hade varit ett världskrig och depression rådde. Det är även viktigt att ha kunskaper om hur industrin förändrades i och med den andra industriella revolutionen, som ägde rum under åren 1871-1914. Det var under dessa år som masskonsumtion och massproduktion uppstod, bland annat genom Henry Ford och införandet av löpandebandprincipen vid tillverkning av bilar.
Jag tror att det budskap Chaplin ville förmedla med filmen Moderna Tider är hans motsättning mot det samhälle som rådde när filmen spelades in. Han vänder sig mot den tidens management som grundades på bland annat Frederick W. Taylors forskning. Taylor bröt ned allt arbete i smådelar, så kallade therbligs, för att effektivare kunna styra arbetarna och det arbete som utfördes. Det gjorde Taylor för att han ansåg att arbetarna inte kunde förstå helheten i det arbete som utfördes utan det var bättre att de kunde en viss del utantill. Det märks bland annat i hans uttalande till en kongresskommitté: ”I can say, without the slightest hesitation, that the science of handling pig-iron is so great that the man who is … physically able to handle pig-iron and is sufficiently phlegmatic and stupid to choose this for his occupation is rarely able to comprehend the science of handling pig-iron.”
Jag tror att Chaplin ansåg att människor är tänkande varelse, som man inte kan styra hur som helst. Han tyckte säkert också att det är viktigt att tänka på att alla är individer med helt olika personligheter och behov. Därför måste manager tänka på det när de utövar management och inte anpassa allt efter den stora massan.
Chaplin motsatte sig även de arbetsmetoder som rent praktiskt började användas i industrin under 1900-talets början. Ett exempel på det är löpandebandprincipen som användes av Henry Ford. Allt bröts ned i minsta beståndsdel precis som i Taylors forskning, vilket ledde till väldigt monotona arbeten, och arbetarna bedömdes efter hur effektiva de var. Arbetarna sågs mer som ägodelar och ett slags robotar, än som människor utav ledningen. Chaplins budskap fick visst genomslag i samhället och ledde bland annat till att Ford några år senare gjorde en reklamfilm för att förklara fördelarna med att arbeta enligt löpandebandprincipen.
Linda
Etiketter Inlämningsuppgifter
